Livet

Boendet

Sigbrit Kustner i sitt kök.

Sigbrit Kustner i sitt kök.

Våra hus var från början utrustade med den tidens bekvämligheter. Vatten, avlopp, el och centralvärme. I Pungpinan fanns från början bara en telefonhytt. Trädgårdarna hade samma naturförutsättningar som idag.

Tiden fram till 1950-talet skilde sig mycket från idag. Att elda med koks eller ved var en utmaning. Underutvecklade tvätt- och badutrymmen gjorde t.ex. att skolan ända fram till 1960 hade bad på schemat, i eget badhus med bassäng.

Trädgården hade en annan nyttofunktion än idag, där potatis var vanlig och förstås fruktträd och bärbuskar. Framför allt under kriget hade man också kaniner och höns. Matberedningen var tyngre än idag i de för oss primitiva köken, där en gasspis oftast var den enda köksmaskinen.

Läs mer om boendet då (och nu).

Verksamheter

Viran i Konsum i Hemgården

Viran i Konsum i Hemgården

Man handlade på gångavstånd. Inom vårt område fanns år 1950:

  • Fyra speceriaffär och fem mjölkaffärer
  • Två charkuterier och en fiskaffär
  • Två färg- och en sybehörsaffär
  • Tre kiosker och en cigarraffär
  • Två kaféer och ett ölschapp
  • Skomakare, cykelreparatör och bilreparatörer
  • Post, blomsteraffärer och frisörer
  • En dykarskotillverkare.

Läs mer om verksamheter i området.

Fritid

Nerför Hagtornsvägen. Redan då parkering på gatan.

Nerför Hagtornsvägen. Redan då parkering på gatan.

Mycket är sig likt: Skarpnäcksskolan dit våra barn går, fotboll, gungor och lekar i vårt närområde. Kälkåkning i våra backar och promenader och skidturer i Nackareservatet.

Småbarnens tillsyn var annorlunda, dagis fanns ju inte utan många mammor fanns hemma. Möjligheten att titta på bilsport och segelflyg på fältet var en extra bonus. Det fanns också några ungdomsgrupper, där torpet Pungpinan var en ofta använd samlingslokal.

Läs mer om fritid.

Uppdaterat 2014-02-25